Barns röster och barnkonventionen

I sista numret av Akademikern har man 21 sidor Tema om Barn, barnkonventionen och barns röster.

Ett av målen med regeringens förslag att göra barnkonventionen till lag 1 januari 2018 är att barn och unga får göra sin röst hörd i beslut som rör dem. FN:s barnkonvention antogs år 1989 av alla jordens länder (196 stycken) förutom USA och enligt den ska barnets bästa genomsyra alla åtgärder och beslut som rör barn. Ändå kränks barns rättigheter hela tiden.

Barnkonventionen innehåller 54 principer, varav fyra huvudprinciper:

  1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
  2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
  3. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
  4. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

FN:s kommitté för barnets rättigheter vill att Sverige bland annat blir bättre med att

  1. Lyssna – både i enskilda ärenden och kommunal verksamhet.
  2. Öka kunskapen – personal i myndigheter och kommuner saknar kunskap om hur man gör utredningar med barnets bästa för ögonen.
  3. Ge upprättelse – Barn, vars rättigheter kränks kan inte klaga någonstans.

Även om det blir en lag 2018, så gäller barnkonventionen i praktiken redan nu – ändå efterföljs den inte på ett bra sätt. För att kunna leva upp till den nya lagen kommer det att behövas ett treårigt kunskapslyft som ska omfatta såväl förtroendevalda i stat, kommun och landsting, samt olika personer som arbetar på ”golvet”, enligt de som är insatta i ämnet.

Barnombudsmannen är positiv till att han fått i uppdrag att ta fram utbildningar och sprida metoder som kan vara till hjälp för att stärka barnrättsperspektivet hos myndigheter, kommuner och andra berörda verksamheter.

Emma Fagerstrand säger ”Vi är inte så bra som vi tror och ser fortfarande inte barn som egna individer med egna rättigheter. Det får konsekvenser för hur vi pratar om barn och hur vi fattar beslut som rör barn”. Hon anser också att de kommuner som lyckas med att barns rättigheter börjar med att utbilda politikerna och ser över styrdokumenten. På det sättet tvingas man att konkretisera vad barnkonventionen innebär och då blir det också lättare att koppla den till verksamheten. Det är viktigt att börja uppifrån, för barns rättigheter är en ledningsfråga som ska kopplas till ett budgetarbete.

Ett stort problem med att göra barnkonventionen till lag är att den är vagt formulerad. Det saknas också vägledande förarbeten och ingen internationell domstol som kan ge vägledande beslut, som till exempel Europadomstolen gör för europakonventionen.

När barnkonventionen blev lag i Norge stärktes barns rättigheter inom flera områden och åldersgränsen för när barns röst ska höras har sänkts inom många olika områden.

En viktig sak är att man skriver in i lagen att yrkesverksamma i kommuner och på myndigheter i varje ärende måste redovisa hur man gjort en utredning för att barnets bästa ska ha beaktats.

Vi får väl se vilka förändringar det kommer att bli när denna lag genomförts och hur den kommer att användas. Man kan alltid hoppas på att barns röster hörs mera för att bättre beslut ska kunna göras. Det vore också bra om en instans skapas dit barn kan vända sig för att bland annat kunna klaga. Om de inte kan vända sig någonstans för klagomål, hur ska vi då veta att deras röster egentligen hörs?

//Laila

Publicerad i Barnkonventionen, Brukarinflytande

Stöd som finns för föräldrar till barn med Aspergers Syndrom

När ens barn väl fått sin diagnos brukar man oftast vara i början på en väldigt lång resa. Vilken sorts hjälp finns det och varifrån kan man få den hjälpen? Det är inte lätt att få redan på vilken hjälp som finns och har man otur kan flera år gå innan man börjar få lite hum om olika sorters hjälp som finns att tillgå.

Riksförbundet Attention har i Egen styrka-projektet gett ut ”Samhällsguiden” som är till för att hjälpa föräldrar till barn med Aspergers syndrom. Genom denna skrift kan föräldrarna rustas och få stöd, samtidigt som de får kunskap om vilka myndigheter som ger vilken sorts hjälp. Myndigheter och aktörer som möter målgruppen kan i sin tur få vetskap om vilka behov som familjerna har.

I häftet tas de viktigaste lagarna som en förälder till en person med Aspergers syndrom bör känna till upp:

  • Socialtjänstlagen (SoL)
  • Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
  • Färdtjänstlagen
  • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
  • Patientlagen
  • Socialförsäkringsbalken
  • Skollagen

Man kan också läsa om vart man kan vända sig för att få olika sorters hjälp:

Kommunen

  • Socialtjänstlagen (SoL)
  • Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder (LSS)
  • Skollagen (Skolan)
  • Färdtjänstlagen
  • Anhörigstöd/anhörigkonsulent

Landstinget

  • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
  • BVC, Läkar- och psykologkonsultation
  • BUP, Psykiatrisk utredning och behandling
  • Habilitering, rådgivning och annat personligt
  • Stöd enligt LSS och HSL

Staten

  • Socialförsäkringsbalken
  • Försäkringskassan, FK  – vårdbidrag, tillfällig föräldrapenning, kontaktdagar, aktivitetsersättning, handikappersättning
  • Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
  • Skolverket
  • Skolinspektionen
  • Arbetsförmedlingen

Övriga

  • Intresseorganisationer – Attention, Anhörigas riksförbund AHR, Autism- och Aspergerförbundet
  • Privata aktörer (Misa, Enigma mfl.)

Mer material finns att ladda ner och intressanta länkar finns att läsa på höger sida på Egen-maktprojektet.

// Laila

 

Publicerad i Aspergers syndrom Taggar:

NPF-forum 2016

Den 19-20 maj var jag på Riksförbundet Attentions NPF-forum. Där fanns många intressanta utställare, föreläsningar och människor att knyta kontakter med.

Om man inte hade möjlighet att närvara kan man läsa föreläsarnas powerpointspresentationer som lagts ut i efterhand:

Torsdag 19 maj

Fredag 20 maj

Hälsningar
Laila

Publicerad i ADHD, Brukarinflytande, Föreläsningar, konferenser, NPF Taggar: , , , , , , ,

Min Skola-projektet

I januari 2014 startade Riksförbundet Attention ett treårigt projekt, Min Skola-projektet, där man skulle arbeta för en bättre skola för elever med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Tanken var att göra eleverna mera delaktiga i sin skola och för att de skulle få bättre förutsättningar att klara skolan. Arbetsmetoderna som skulle arbetas fram tillsammans med eleverna skulle bland annat öka deras egenmakt i skolan, men också förbättra deras inlärningsmöjligheter.

Man har också bloggat under hela projektet.

Många bra och viktiga saker har kommit ut ur projektet, bland annat två häften varav det ena är gjort för dem som möter eleverna i skolan ”Goda Exempel, få det att funka för elever med NPF i skolan” och ”Få det att funka i skolan, för dig som är förälder till barn med NPF”. I båda två kan man läsa ”Elevens checklista, så här vill jag som elev ha det i skolan:

  1. Lärare och personal ska få information om min funktionsnedsättning.
  2. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum.
  3. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör.
  4. Information i god tid om vad som ska hända. Det är jobbigt för mig om det händer något oväntat.
  5. Både muntlig och skriftlig information, som är rak och tydlig.
  6. Påminnelser och hjälp med planering.
  7. Kontrollera att jag verkligen har uppfattat det ni har sagt.
  8. All undervisning på så få ställen som möjligt.
  9. Anteckningshjälp på lektioner och möten.
  10. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad och övertrött.
  11. Skriftlig information om vilken hjälp jag kan få och vem jag ska prata med för att få stöd.
  12. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud.
  13. Jag behöver ordning och reda.
  14. Hjälpmedel som ger mig struktur, t. ex. tids- och planeringshjälpmedel, en whiteboard, scheman eller listor på vad jag ska göra.
  15. Stöd och strategier för hur och när jag ska börja ett arbete och avsluta det.
  16. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag kan fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar.
  17. Jag vill på bestämda tider gå igenom hur allt fungerar och ha stöd, samtal och hjälp att lösa problem.

Annat som är viktig för mig: ………………………………………………..

Mitt namn: …………………………………………………
Adress: ………………………………………………………
Telefonnummer: …………………………………………
E-postadress: ……………………………………………..
Denna checklista får lämnas ut till: ……………………………………………………………………………..”

Mer material och matnyttiga länkar hittas till höger på Min Skola-projektets sida.

Hälsningar
Laila

 

 

 

Publicerad i Brukarinflytande, NPF Taggar: , , , , , ,

Vad jag gör vecka 20

Måndag 16/5

  • 10.00-12.00 – personalmöte (veckomöte där vi går igenom vad som har hänt och vad som ska hända den närmaste veckan)
  • 12.00-14.30 – träffa Mårten Fjällström som håller på med ett projekt om Horton med hjälp av Allmänna Arvsfonden. Det som ofta glöms bort är hur svår smärta kan påverka en person psykiskt och många med svåra smärtor får till slut ångest och blir deprimerade.
  • 17.00-20.30 Styrelsemöte i Attention Uppsala och deras sista Caféträff innan sommaren.

Tisdag 17/5

  • 10.00-12.00 – Jag, Eleonor, Petra och Anna-Maria träffar Kristina Bromark från Regionförbundet och pratar om delaktighetsmodellen.
  • 14.00-16.00 – Är på studiecirkeln ”Din Rätt

Onsdag 18/5

  • Ledig

Torsdag 19/5 och Fredag 20/5

Lördag 21/5

  • 11.00-14.00 – Hortonträff

Hälsningar
Laila

Publicerad i Okategoriserade

Boktips!

9127137015

ADHD-hjälpen för ett liv i balans” är skriven av Katarina A. Sörngård. Den är först och främst till för vuxna som själva har ADHD, men anhöriga och de som arbetar med, eller möter människor med ADHD har också stor nytta av att läsa den. Denna bok kan vara till en extra hjälp för hela familjen om fler i den har ADHD.

Boken är uppdelad i två delar med underkapitel. Den första delen heter ”Lär känna din ADHD” och den andra delen heter ”Lär dig hantera din ADHD med effektiva strategier” och allra sist i boken finns ett litet kapitel som riktar sig till anhöriga.

Under första delen ”Lär känna din ADHD” hittar man bland annat kapitlet ”Vad är ADHD?” där det bland annat tas upp att ADHD är en diagnos med gamla anor. Författaren reder också ut skillnaden mellan ADHD och ADD och skriver lite extra om just kvinnor och ADHD. I kapitlet ”Vilken behandling finns” tas medicinsk behandling och psykologisk behandling upp. Efter det kommer kapitlen ”Kärnproblem vid ADHD” och ”Hur tar man reda på om man har ADHD?”. De sista två kapitlen i den första delen är ”Vad samhället kan erbjuda” och ”Mot en förändring – för ett liv i balans”.

I den andra delen ”Lär dig hantera din ADHD med effektiva strategier” tar första kapitlet ”Att planera” upp olika strategier för att man ska kunna ordna sitt liv på ett bra sätt. I kapitlet ”Att organisera” kan man läsa om hur man har koll på viktiga papper, hanterar sin ekonomi, hur man hittar sina nycklar, plånbok och mobiltelefon och hur man kan ta sig ur kaoset som lätt kan uppstå i ens liv om man har ADHD. De andra kapitlen är ”Att lära sig att bromsa”, ”Att reglera känslor”, ”Att förbättra sin uppmärksamhet” och ”Kommunikation och konflikthantering”.

Efter kapitlet ”Till Dig som är anhörig” finns också ett viktigt kapitel ”Samsjuklighet”, då forskning har visat att ca 77 procent av dem som har ADHD i vuxen ålder också har ett eller flera andra psykiatriska tillstånd som kan bero på flera olika orsaker.

Det är tänkt att man ska läsa ett kapitel i taget och pröva de strategier och tips som tas upp innan man går vidare till nästa. På så sätt kan man samtidigt som man läser boken ändra sina strategier i vardagen så att det fungerar bättre i ens liv allt eftersom. De flesta av bokens strategier utgår från kognitiv beteendeterapi (KBT), den psykologiska behandlingsmetod som enligt författaren har störst vetenskapligt stöd när det gäller psykologisk behandling av ADHD. Olika exempel i boken visar hur andra personer arbetat med olika strategier för att få ordning på sin vardag.

Jag anser att denna bok är en av de bästa böcker om ADHD som finns på marknaden idag, då den också är praktiskt lagd och skriven direkt för dem som själva har ADHD. Dessutom är boken lättläst och jag kan verkligen rekommendera den för intresserade!

Hälsningar

Laila Blideskog

Publicerad i ADHD Taggar: ,

Vad hände i April?

I April var jag på många olika konferenser, bland annat:

  • 13-14 April, Konferens om vuxna & psykisk hälsa. Där fanns många och lärorika föreläsningar och under pauserna gick vi runt bland utställarna. De utställare som jag minns allra mest är de som håller på med Anhörigprojektet. De har också en facebooksida.
  • 20-21 April, BUP-kongressen. Några av oss på Forum för Brukarinflytande var med och hade ett utställningsbord och informerade om vad vi arbetar med.
  • 22 April, Solhagakonferensen. Tony Attwood föreläste en hel dag om Aspergers syndrom. Dagen bestod också av miniseminarier, utställningar och mingel med möjlighet att knyta nya kontakter.
  • 28 April, En inspirationsdag om delaktighet på riktigt, ett av stiftelsen ALA och FUBs arvfondsprojekt. De tog bland annat upp delaktighet, brukarmedverkan och brukarinflytande.

Alla dessa konferenser var givande på många olika sätt och några nya kontakter knöts. En av de kontakterna tipsade mig om en intressant sida Samför – Samordnat föräldrastöd för barn och ungdomar med funktionsnedsättning med säte i Mälardalens högskola, Eskilstuna. Tänk om detta fanns i Uppsala län och i andra län i Sverige också!

Hälsningar
Laila Blideskog

Publicerad i konferenser Taggar:

Studiepaket NPF hos specialpedagogiska skolmyndigheten

I januari 2016 kom specialpedagogiska skolmyndighetens studiepaket kring NPF. Studiepaketet är för skolpersonal från förskola till gymnasiet. Materialet kan användas för självstudier eller gruppstudier för att höja sin kompetens inom området och består av fem olika moment:

  1. Egen- och föräldraperspektiv
  2. Perception och kognition
  3. Pedagogiska strategier
  4. Problemskapande situationer
  5. Tillgänglig lärmiljö

Man kan läsa mera på ”Studiepaket NPF” på specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida.

Publicerad i NPF Taggar: , , , , ,

Hur vanligt sambandet är mellan NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), migrän, perceptionsstörningar och ångeststörningar

Det finns ett samband mellan migrän, autismspektrumstörningar, perceptionsstörningar och ångeststörningar hos barn. En forskningsstudie, det enda i sitt slag, visade detta 2014.

Andra forskare har gjort studier som bevisar att ca 10 % av både barn, unga och vuxna har migrän, vilket ofta leder till hög skolfrånvaro eller arbetsfrånvaro och kan ge en ekonomisk börda. Även mellan migränattacker är livskvaliteten låg för dem med migrän på grund av oförutsägbarheten när de kan dyka upp och denna funktionsnedsättande, neurologiska och ärftliga sjukdom tär på den drabbade personen både fysiskt och psykiskt.

Migrän associeras till olika sorters samsjuklighet, bland annat ångest, depression, sömnstörningar, ADHD, autismspektrumstörningar och Tourettes Syndrom.

Hos de som har Tourettes Syndrom är det fyra gånger så vanligt med migrän än hos den vanliga befolkningen och en norsk studie visar på att fler med ADHD har migrän än ur den vanliga befolkningen. Det är också så att ADHD-medicin kan ge huvudvärk som biverkning och den huvudvärken kan i sin tur trigga igång ett migränanfall.

Perceptionsstörningar är vanliga hos både barn, ungdomar och vuxna med autismspektrumstörningar. Perception är hur omvärlden uppfattas genom ens olika sinnen och perceptionsstörningar är när man kan ha problem med detta eller upplever världen på ett annat sätt än andra personer.

Vid migrän kan man också ha olika perceptionsstörningar, som till exempel ökad smärtkänslighet, ljudkänslighet, ljuskänslighet och luktkänslighet. Det är också så att olika ljud (höga och starka ljud), ljus (lysrör, blinkande ljus) och dofter (rengöringsmedel, parfym, cigarettrök)  kan trigga igång ett migränanfall.

Både migrän och autismspektrumstörningar är starkt länkade till ångeststörningar och en del forskare tror att det kan bero på perceptionsstörningar. Studien från 2014 (som jag nämnde i början) har nämligen visat att barn med migrän och autismspektrumstörningar har fler ångeststörningar än barn med autismspektrumstörningar utan migrän. Samma studie har också visat att barn med autismspektrumstörningar och migrän visar på högre perceptionsstörningar än hos dem utan migrän.

Källa:

Attwood, T. (2008). The Complete Guide to Asperger’s Syndrome. London: Jessicka Kingsley Publishers

Bellini, B., Arruda, M., Cescut, A., Saulle, C., Persico, A., Carotenuto, M., Getta, M., Nacinovich, R., Piazza, F. P., Termine, C., Tozzi, E., Lucchese, G. & Vincenzo, G. (2013). Headache and cormobidity in children and adolescents. The Journal of Headache and Pain, 14(1)

Bogdashina, O. (2003). Sensory perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome. London: Jessicka Kingsley Publishers

Brna, P., Gordon, K. & Dooley, J. (2007). Health-related quality of life among Canadians with migraine. The Journal of Headache and Pain, 8(1), 43-48

Fasmer, O.B., Riise, T., Lund, A., Dilsaver, S. C., Hundal, O. & Oedegaard, K. J. (2012). Comorbidity of Migraine with ADHD. Journal of Attention Disorders, 16

Sullivan, J. C., Miller, L. J., Nielsen, D. M. & Schoen, S. A. (2914). The presence of migraines and its association with sensory hyperreactivity and anxiety symptomatology in children with autism spectrum disorder. Autism, 18(6), 743-747

Publicerad i Forskning Taggar: , , , , , , , ,